Edinburgh och Glasgow kämpar om att vara bäst.
För mig är det Edinburgh som vinner kampen.
Edinburgh har något som tilltalar mig. Här finns ett lugn, trots att det är en storstad.
Edinburgh Castle syns över hela staden. Däruppe har jag en vidunderlig utsikt över hela Edinburgh.
The Royal Mile, gatan som går rakt igenom Den Gamla Staden.
Precis som Västerlånggatan i Stockholm.
The Royal Mile startar uppe vid Edinburgh Castle och slutar nere vid The Palace of Holyroodhouse.
Jag vandrar många gånger upp och ner för The Royal Mile under en vecka.
Kullerstenar. Gamla vackra hus.
Små pubar och butiker.
Jag suger i mig atmosfären.
Från The Royal Mile gör jag en avstickare till Writer´s Museum.
Egentligen gillar jag inte att gå omkring i dammiga små lokaler, där man läser på skyltar om de berömda författare som har bott här.
Jag tycker mycket bättre om att sitta med utsikt över havet, med en bok i handen. Då upplever jag storheten i litteraturen.
Jag kan dock inte motstå att göra ett besök i muséet som visar historien om Skottlands berömda författare. Här får jag information om Robert Burns, Sir Walter Scott och Robert Louis Stephenson.
Men det allra roligaste är nog trampstenarna utanför muséet, försedda med goda ord.
Whiskybutiker överallt.
Kan inget om whisky.
Köper en flaska och hoppas att den ska gå hem.
Det gör den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar