Avslutningsvis gör vi ett besök i den botaniska trädgården.
Det är två dagar efter stormen. Vi möts av avspärrningar där träd, buskar och stora grenar brutits av och ligger över promenadvägarna. Det känns lite osäkert fortfarande. Det knakar uppe i träden.
Jag undrar hur många gamla anrika träd som har förstörts i stormen. Träd som har stått här i mer än hundra år.
Sorgligt.
Det är inte bara stormar som gör att träd försvinner. I växthuset har man varit tvungen att såga ner en palm som blivit för stor. Den var på väg att skada taket på växthuset. År 2005 planterades ett nytt träd i stället för det som tagits bort. Stubben står kvar som ett minne.
När jag var liten gjorde man huggkubbar av avsågade träd. Görs det fortfarande?
 |
| Livistona australis Cabbage Tree Palm |
Jättenäckrosen Victoria har ett eget Victoriahus, en egen damm. Linsen på kameran immar igen så snart jag stiger in i den fuktiga lokalen. Går ut, väntar tills imman försvunnit. Kastar mig sedan in och fotar direkt innan kameran hinner protestera.
Här inne står fotografer med kameror utrustade med objektiv nästan lika stora som näckrosens blad. Tydligen utan imma på linsen.
Alla botaniska trädgårdar av rang har ett Victoriahus, med världens största näckros. Jättenäckrosen, ursprungligen från Sydamerika, drar blickarna till sig. Den är döpt efter den engelska drottningen Victoria.
Bladen kan ha en diameter på tre meter.
Läser på Botaniska trädgårdens hemsida när jag kommer hem, att det finns ett underjordiskt rum där man kan se dammen med näckrosor från undersidan. Det missar jag.
Börjar längta hem lite.
Jag kanske ska gå till Botaniska trädgården i Uppsala och titta på Victorianäckrosen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar